Samverkan mellan universitet och högskolor i Sydost

Originaldokumentet (pdf)

PM 2004-09-29

Blekinge Tekniska Högskola, Högskolan i Kalmar och Växjö universitet vill bygga en stark forsknings- och utbildningsmiljö i Sydost för att öka den gemensamma och enskilda konkurrenskraften. I framtiden kan gemensamma institutioner, fakulteter, bibliotek och administration bli verklighet. Studenter och personal kommer att vilja röra sig snabbt mellan lärosätena som knyts närmare varandra med modern infrastruktur.

Bakgrund

Högre utbildning har blivit mer konkurrensutsatt. Universitet och högskolor konkurrerar i högre grad om studenter till sina utbildningar. Samtidigt har antalet studenter ökat drastiskt. Den ökade rekryteringen ställer krav på mer undervisning, men resurserna räcker inte till. Den främsta konkurrensfaktorn för det enskilda lärosätet är god kvalitet i verksamheten.

Även inom forskningen ökar konkurrensen. En allt större del av forskningsfinansieringen utgörs av externa forskningsmedel som söks i konkurrens med andra forskningsmiljöer inom eller utom landet. För att vara framgångsrik krävs kvalitet och styrka. Man måste helt enkelt vara internationellt eller åtminstone nationellt framstående.

Fokusering

Kvaliteten inom såväl grundutbildning som forskning och forskarutbildning måste säkras och förstärkas med befintliga resurser samtidigt som kraven på lärosätena att vidga sina verksamhetsområden ökar. För att hantera denna situation är det viktigt att varje lärosäte koncentrerar och fokuserar sin verksamhet inom områden där konkurrenskraften är god, och undviker att bygga upp svaga miljöer inom områden som redan finns representerade i regionen.

Destruktiv konkurrens bör undvikas, till exempel genom att utbildningar med låg kvalitetbedrivs eller att små isolerade forskningsmiljöer med liknande inriktning byggs upp vid närliggande lärosäten. Det krävs att kompetens och infrastruktur utnyttjas rationellt genom samverkan, för att i ett nationellt och regionalt perspektiv nå kvalitetsmässigt goda resultat med begränsade resurser. Behovet kommer troligen att bli ännu större under de kommande åren när mastersutbildningar enligt Bolognamodellen införs. Då krävs förstärkt kompetens inom områden där det idag ges magisterutbildningar.

Samverkan

Samverkan mellan lärosäten inom forskning och forskarutbildning är mycket utbredd. Den sker huvudsakligen genom ett stort antal projekt och program som spänner över flera lärosäten (nationellt och internationellt) men är även organiserad i ett antal forskarskolor av olika karaktär. Samverkan sker även inom grundläggande utbildning men inte i samma utsträckning som inom forskning och forskarutbildning.

I stort sett all samverkan som sker idag har uppstått på forskargrupps- eller institutionsnivå. Det är naturligt eftersom det här finns bäst möjligheter att identifiera de kompletterande kompetenser som bidrar till ömsesidiga fördelar i det arbete som ska genomföras.

Samverkan mellan lärosäten på ledningsnivå är däremot mycket ovanliga. Ett exempel som ofta förs fram i debatten idag, helt enkelt för att det är unikt, är den arbetsfördelning som gjordes 2003 mellan Växjö universitet och Högskolan i Kalmar. Biovetenskaper koncentrerades till Kalmar och språk, exklusive engelska, till Växjö.

Den omfattande samverkan som sker på institutionsnivå har flera strategiska begränsningar. Den motiveras av ett lokalt verksamhetsperspektiv som inte nödvändigtvis behöver vara optimalt ur ett nationellt eller regionalt forsknings- och utbildningsperspektiv. Det finns ofta administrativa hinder som till exempel system för overhead och schemaläggning. Incitamenten är ofta svaga. Möjligheterna att påverka andra typer av hinder, till exempel kommunikation, är begränsade. Universitetsgemensamma verksamheter med stor samordningspotential; bibliotek, IT, kommersialisering av forskningsresultat med mera går inte att samordna på institutionsnivå.

Dessa begränsningar kan hanteras genom en fördjupad samverkan på ledningsnivå mellan  olika lärosäten. Samverkan på ledningsnivå kan leda till att hinder tas bort och förenklingar sker som frigör resurser för kärnverksamheterna. Dessutom kan samverkan ge möjligheter till strategisk och administrativ samordning av verksamheten inom den region i vilken lärosätena finns. Sammantaget skulle detta öka lärosätenas möjligheter både nationellt och internationellt.

Profilering

De tre lärosätena Växjö universitet (VXU), Högskolan i Kalmar (HiK) och Blekinge Tekniska Högskola (BTH) har var och en utvecklat tydliga styrkeområden inom både utbildning och forskning. BTH har utvecklat en tydlig teknisk profil inom forskningen med tyngdpunkt på IT och telekommunikation. Grundutbildningen har också en teknisk profil, men är bredare. HiK har en starkt naturvetenskaplig profil, men har dessutom forskningsutveckling inom främst det ekonomiskt-kulturella området. Kalmar har en relativt bred grundutbildning med tonvikt på yrkesinriktade utbildningar. VXU har en humanistisk-samhällsvetenskaplig profil inom forskningen och vidareutvecklar för närvarande sin tekniska profil. Växjö har en bred grundutbildning. För samtliga tre lärosäten finns ett behov av att stärka forskningsverksamheten som idag är relativt liten i förhållande till omfattningen av grundutbildningen.

Den tydliga profileringen gjorde att högskoleledningarna redan i början på 90-talet började diskutera ett närmare samarbete och en eventuell sammanslagning av de tre enheterna. Dessa samordningsförsök hade liten framgång, delvis beroende på att det inte fanns några tyngre ekonomiska incitament. Under de senaste åren har dock incitamenten för en samverkan vuxit sig allt starkare.

Är tiden mera mogen för ett närmare samarbete idag? På den frågan kan man svara ett obetingat ja! Idag finns det, på institutionsnivå, en stark medvetenhet om de ekonomiska svårigheterna som beror på svag rekrytering till vissa områden, men också på statsmakternas ovilja att öka takbeloppen till de enheter som pressas av ett högt söktryck. Bristen på fasta forskningsresurser är också ett starkt hinder för att kunna hålla en god kvalitet inom mindre ämnesområden. De senaste åren har profilering och samverkan betonats mycket av utbildningsministern. Flera lärosäten i Sverige har redan inlett olika typer av samverkan för att stärka sina positioner såväl i Sverige som i Europa.

Bedömningen är att var och en av de tre lärosätena liksom övriga lärosäten i landet kommer att stå inför både ekonomiska problem och kvalitetsproblem till följd av en svag ekonomisk situation. I framtiden kommer det inte att räcka med enskilda sparåtgärder utan det måste till strukturella åtgärder. Det kan ske genom ökad fokusering på vissa områden och till viss del genom satsning på till exempel nya program och nya utbildningskoncept. För att komma ifråga för externa, konkurrensutsatta forskningsmedel fordras i allt högre grad starka forskningsmiljöer. Ett samarbete inom forskning och forskarutbildning bör bidra till en kraftsamling som förbättrar lärosätenas konkurrenskraft.

Vår bedömning är också att nysatsningar inom tillväxtområden underlättas genom strukturella åtgärder. I konkurrensen med andra lärosäten och konstellationer av sådana blir vi helt enkelt en starkare aktör om vi arbetar tillsammans istället för var och en för sig. Med ovanstående som utgångspunkt har rektorer och styrelseordföranden vid de tre lärosätena initierat en process för att öka samverkan. Processen har hittills inneburit ett antal diskussioner på ledningsnivå där potentiella samverkansområden identifierats. Inom dessa områden har vidare analys initierats.

Mål med samverkan

Att genom samverkan i och samordning av verksamheter vid de tre lärosätena öka såväl gemensam som enskild konkurrenskraft. Detta kan realiseras genom samverkan som uppfyller delmålen att den ger eller förbättrar förutsättningarna för:

• Ekonomiska besparingar genom rationaliseringar inom administration
• Kvalitetshöjning i grundutbildning genom bättre kompetens- och resursutnyttjande
• Kvalitetshöjning i forskning och forskarutbildning genom starkare forskningsmiljöer
• En starkare påverkansmöjlighet nationellt och internationellt
• En kompetensmässig förstärkning av sydostregionen
• Ökade forskningsresurser i form av extern finansiering
• Ökade fasta forskningsresurser
• Nyttiggörande av forskningsresultat för att öka tillväxten
• Bättre anpassning av utbildningsutbudet till samhällets behov
• Förbättrad kompetensutveckling av personal

Den samverkan som vi vill utveckla ska inte ske på bekostnad av existerande eller planerad samverkan, på institutionsnivå, med andra lärosäten. Det är naturligtvis fortsatt så att denna samverkan är värdefull och ska uppmuntras. Den påbörjade processen ska ses som ett unikt initiativ för att ta ett helhetsgrepp kring samordning av verksamheterna vid tre lärosäten på en övergripande nivå. Det är sannolikt att det i ett längre perspektiv är önskvärt att vidga ambitionerna till att omfatta närmare samverkan mellan fler lärosäten, till exempel i hela södra Sverige. Det påbörjade arbetet kan i ett sådant perspektiv ses som ett nödvändigt första steg.

Processen som påbörjades hösten 2003 har resulterat i att ett antal potentiella samverkansområden har identifierats och att möjligheterna till samverkan inom dessa till viss del har analyserats.

Områden för samverkan

Vad bör lärosätena samarbeta om?

• Grundutbildning
• Forskarutbildning
• Forskning
• Samverkan med det omgivande samhället
• Administration och stödjande verksamhet till lärosätena
• Uppdragsverksamhet

Former för samverkan

Hur bör lärosätena samarbeta?

Grundutbildningen: När det gäller grundutbildningen är det viktigt att:

1. lärosätena har en utbildning som knyter an till den forskningsinriktning där de är starkast, för att forskningsresultaten ska föras vidare genom utbildningen.
2. 2) lärosätena gemensamt har ett bredare spektrum av utbildningar för att tillgodose det regionala behovet av högskoleutbildade.
3. lärosätena utifrån sin specifika kompetens har en arbetsfördelning beträffande utbudet, i synnerhet beträffande inriktningar inom program och på mastersnivå.
4. en mer flexibel användning av resurserna sker så att utbudet av utbildning blir mer flexibelt i förhållande till behoven i hela sydöstra Sverige, t ex genom att VXU, HiK och BTH tillsammans utvecklar ett förstärkt utbud av kurser och program via Nätuniversitetet (nätbaserad undervisning) som ger ett betydligt bredare utbud än idag.

Forskarutbildningen: För närvarande har HiK och BTH forskarutbildningsrättigheter inomdet naturvetenskapliga respektive det tekniska vetenskapsområdet. VXU har forskarutbildningsrättigheter inom samtliga områden, men har sin främsta kompetens inom det humanistiskt-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet.

För att åstadkomma ett bredare utbud av forskarutbildningsämnen, skulle lärosätenas fakultetsnämnder kunna planera sina forskarutbildningsämnen med hänsyn till den samlade kompetensen i Sydost. Det skulle ge bättre förutsättningar för att knyta an grundutbildningen, i synnerhet dess avancerade nivå (mastersutbildningar), till forskarutbildningen. Det skulle också ge större möjlighet för forskarutbildningen att utnyttja den samlade handledningskompetens som finns. Detta förutsätter dock att berörda fakultetsnämnder tar ett samordnat planerings- och kvalitetsansvar för forskarutbildningen i hela sydöstra Sverige.

Forskning: Forskningen vid de tre lärosätena har utvecklats dels mycket specifikt i förhållande till varandra, dels med en viss överlappning i kompetens. Vidare saknas forskning inom en mängd områden. Oavsett vilket som gäller, skulle de olika forskningsområdena kunna ha en övergripande gemensam planering för att

1. bevara och stärka den profilering som redan finns,
2. genom samarbete stärka den forskning som finns etablerad på två eller tre av lärosätena,
3. bevaka vilka nya forskningsområden som är angelägna att etablera i sydöstra Sverige

Samverkan med det omgivande samhället: Varje lärosäte ska samverka med sin omgivning; näringslivet, organisationer eller den offentliga sektorn. I vissa frågor kan denna samverkan ske samordnat. Ytterligare analys bör ske på vilket sätt detta är mest lönsamt för att sydöstra Sverige ska utvecklas positivt med kompetens från lärosätena. Respektive region bör tydligt involveras i detta arbete.

Administration och stödjande verksamheter till lärosätena: Administrationen kan eventuellt rationaliseras inom vissa områden för att dra nytta av stordriftsfördelar, om samverkan skulle ske. Områden för detta bör analyseras närmare. Exempelvis kan analysen gälla upphandling, licensavtal, systemunderhåll, gemensam tryckning av utbildningskataloger, helpdesk för Nätuniversitetet (studenter och lärare), juridisk kompetens, arkivarie. Även biblioteken bör inkluderas i denna analys för att minska eller konstanthålla kostnaderna samtidigt som ett bredare utbud av litteratur inom de olika biblioteken bör åstadkommas, liksom en bättre biblioteksservice till nätuniversitetsstudenter.

Organisatoriska former för samverkan

1. Ren arbetsfördelning mellan lärosätena. Det innebär att ett lärosäte tar ansvar för grundutbildning och/eller forskarutbildning och/eller forskning inom området samt att de övriga inte startar verksamhet inom området.
2. Gemensam institution. Det innebär att verksamhet bedrivs på två eller tre orter, men att den samplaneras genom en gemensam institution.
3. Gemensam fakultetsnämnd. Det innebär att ett bredare område än vad en enskild institution ansvarar för samplaneras och kvalitetssäkras av en gemensam nämnd. Inrättande och tillsättande av tjänster, utbildningsplaner för forskarutbildningen och grundutbildningen med mera beslutas av den gemensamma nämnden. Detta förutsätter att gemensamt val till nämnden sker av berörda lärare från de berörda lärosätena.
4. Avtalsreglerad samverkan. Samverkan inom definierade områden reglerad genom avtal mellan de samverkande parterna.
5. Gemensamma seminarier på styrelsenivå för att ge ledamöterna ett grepp om samverkans fördelar och nackdelar.
6. Anknytning till en bredare regional samverkan, inkluderande de olika lokala och regionala politiska organen samt länsstyrelserna.

Även de tre första organisationsformerna bör konfirmeras genom avtal mellan lärosätena. De juridiska förutsättningarna för sådana avtal bör klargöras, liksom eventuellt behov av att begära dispens av regeringen.

Områden för vidare analys inom grundutbildning, forskarutbildning och forskning:

I samband med det utvecklingsarbete som varje lärosäte kommer att utföra med anledning av examensöversynen och nya mastersexamina är det synnerligen angeläget att detta utvecklingsarbete sker med beaktande av samverkansvinster i Sydost. Inom följande områden är det särskilt angeläget att inleda samarbetsdiskussioner inför eventuellt gemensamma avtal.

• Omvårdnad och socialt arbete
• Ingenjörsutbildningar samt anknytande utbildningar på mastersnivå och doktorsnivå samt eventuellt civilingenjörsutbildning
• Matematik, framför allt forskarutbildning
• Ekonomutbildning samt anknytande utbildningar på mastersnivå och doktorsnivå
• Lärarutbildning samt anknytande utbildningar på mastersnivå och doktorsnivå
• Designutbildning samt anknytande utbildningar på mastersnivå och doktorsnivå
• Administration och stödfunktioner

Infrastruktur

Möjligheten att snabbt förflytta sig och kommunicera mellan de tre lärosätena bör förbättras.Samarbete med berörda regionala organ för att åstadkomma detta är angeläget.

Fortsatt arbete

För att komma vidare i processen anser vi att det är nödvändigt att skapa ytterligare struktur i arbetet genom att driva detta i projektform. Vi har därför beslutat att påbörja ett projekt med målet att identifiera samverkansmöjligheter samt skapa underlag för beslut om och planer för genomförande av dessa. Vid sidan av det arbete som bedrivs inom ramen för projektet kommer styrgruppen att ta egna initiativ i vissa frågor.

Växjö den 29 september 2004

Lars Haikola, rektor, Agneta Bladh, rektor, Johan Sterte, rektor
Blekinge tekniska högskola, Högskolan i Kalmar, Växjö universitet